Foto Thorbjörn Svahn, text Olof Carlson

250 meter före målgången hände något. Det sköt och small i motorn. Farten sjönk till knapp promenadfart. Det lät som en hemvärnsövning i avgasröret när jag körde över den smala träbron upp mot målet vid gamla gjuteriet i Gripenberg Där Thorbjörn redan satt och väntade.

Men om man räknar bort det, är Mopperallyt i Gripenberg en trivsam upplevelse. Lagom långt, sju mil blev det, besök i Björkenäs och moppemuseet och ett frivilligt stopp på Sveriges minsta café i Linderås.

Och så förstås väldigt fina vägar i god blandning. Små smala asfaltvägar ibland, grusvägar ibland. Och en bit var det till och med två hjulspår genom skogen. Precis som det ska vara.

Och vad ännu bättre är, arrangörerna tycks ha tumme med vädergudarna. Dagen gynnades av ett kanonväder. Nästan hela dagen. Vi fick 36 regnstänk på vindrutan när vi lastat upp och körde hem. Det var allt. I övrigt flödade solen och det var riktigt hett vid prisutdelningen. Så pass att det inte riktigt var den rätta  känslan för långhåriga pälsmössor.

Trots att det fanns ett par, tre sådana på prisbordet.

För i Gripenberg håller man sig med ett prisbord som väcker avundsjuka hos de flesta mopperallyarrangörer. Här ståtar man med en Jas 39 Gripen i förstapris. Eller i alla fall en vanlig jordfräs. Och resten av grejerna håller också hög kvalité.

Till och med varmkorven, som arrangörerna fått från en korvgubbe i Tranås, en sort som inte finns att köpa för vanligt folk, annat än med bröd och senap i en korvvagn på torget i nämnda stad.

Dit var vi på väg!

Lägenheten i Åsens missionshus uthyres under sommarhalvåret. Det stod inget om att mopedister var undantagna.

På den tiden fanns inga byggnadsinspektörer.

I hästväg är bara förnamnet. Mopedmuseet i Björkenäs är  obeslrivligt!

Var det någon som kollade in missionshuset i Björkenäs?

Kyrkan i Vireda.

Sveriges minsta café (?) ligger i Linderås.

Prisbordet var fantastsikt!

Nu ska det bli full fräs därhemma.

Det duktiga värdparet.

Tack ska ni ha!