Backe upp och backe ner

En riktigt fin tur… Ja årets rally i Rumskulla blev en lyckad tillställning på det hela taget. Möjligen hade likbilschauffören en annan uppfattning. För det enda som havererade under dagen var just likbilen. Så nu vet vi att även följebilen behöver en följebil.

Det blev deltagarrekord i år, 56 deltagaren samlades i den lilla hembygdsparken för att ge sig ut de fyra milen.

Bland dessa fanns vi, Mats, Vicke d.y, Janne, Lasse, Sven, Jocke, och så jag.

Det blev som vanligt masstart och ett rejält blått moln lade sig över stugorna i parken. Ett moln som tätnade än mer i första uppförbacken.

Vi vet ju att backarna i Rumskullatrakten inte är att leka med.

Men den här gången hade arrangörerna ändå försök undvika de värsta…

Det blev som sagt en fyramilarunda på varierat underlag. Mycket grus och en del asfalt. Men idel små slingrande vägar, genom storskog, en hel del jordbrukslandskap och ett och annat hygge. Det är en vacker trakt och vi njöt i fulla drag av utsikten.

I Viggesbo dukades fika upp vid sjökanten, och här blev det också tipsfrågor. Första halvlek av tävlingen avgjordes här i solskenet.

Andra halvlek inträffade efter någon mil, där vi gjorde halt vid en gård. Ägaren här samlade gamla traktorer och hade ett helt gäng som förevisades. Det var många udda klenoder, bland annat en tvåsitsig sak med scooterskydd.

På logen stod dessutom en imponerande fin gammal Opel Record från mitten av 50-talet. Ett äkta logfynd.

Från det här stoppet körde vi motvilligt vidare mot målet. Molnen började tätna på himlen och vi visste att speedwayvädret var i antågande.

Vid målet blev det dessutom praktiska moment som utslagsfrågor. Det handlade om att kasta trätrissor på pinnar och att kasta hästsko.

Janne glömde ta bort hästen först, så resultatet blev inte så lyckat.

Efter hamburgerbuffén drog vi hem i rask takt. Dock med soppastopp på macken i Mariannelund och lite sightseeing på smågatorna innan vid tog Katebovägen hemåt. Lite bråttom var det, Mats skulle på GP-speedway…

Olof